Tänk alla soluppgångar vi fick i Indien. Under den nästa tre veckor långa resan så vände vi på dygnet en del, men inte på det hållet man brukar utan vi gick upp tidigare och la oss tidigare än vanligt - ovanligt.

Alarmen stod ofta på fyra, halv fem på mornarna och redan vid halv nio, halv tio så stupade vi alla i säng. Vissa undantag med kvällstiden men annars var det nog ungefär så. Vi gick på känsla och kollade aldrig på klockan när vi skulle lägga oss. Det hände ett par gånger att vi kom hem från dagens bestyr vid 18-tiden och när vi sen skulle äta middag så saknades någon eller några - som trott det var senare och gått och lagt sig, men då fick gå upp igen.

I Sverige funkar det inte, här är vi alla slavar under klockan och punktliga med allt vi gör. Jag vet inte vilket jag föredrar faktiskt, men att inte kolla klockan och tänka "nu ska vi visst sova" var hur skönt som helst!

Ja, jag vet inte vad jag ville säga med det, men tågresan igår gav så mycket "Indienresan" minnen, eftersom både Ullis och Olivia var med till Stockholm igår.

Jag saknar det lite, att bara ta dagarna som de kommer, fast ändå inte. Vi hade många tider att passa när det gällde tåg och liknande, men det var ändå en frihet och frihetskänsla som aldrig finns i Sverige.

Kylan har än en gång trängt in i mina benhinnor och för varje steg så känns det som att fotleder och benhinnor är måltavla för en knivkastare. Fantasin på vinterbilder tryter då det aldrig finns människor eller ens djur att fotografera, utan bara träd, grenar, stenar och snö i mändger.

Ja, så är det just nu. Ligger och funderar på om vi kommer ta oss till Stockholm imorgon med tåget, med inställda tåg och SJ som genrellt inte fungerar som de ska under de kallaste månaderna så är det tveksamt, men hoppas kan man ju alltid. Lite bilder från huvudstaden är alltid okej, hoppas det blir fint väder!

Inplanerat är besök på UI och FOI, men däremellan ska nog hinnas med lite annat också hoppas jag. Dock så ligger andra besöket, FOI, i Kista tror jag.. så vi får väl se hur det blir med den saken.

Brunch står på schemat nu och sen ska jag skriva ner det sista av självvärderingen runt projektarbetet. Efter det ska sista tummen virkas och sen ska jag försöka få till en halsduk tror jag. Om jag kan.



Vinterpromenader i Falun kan ibland leda mig till nya upptäckter. På sommaren ser den här platsen bara skräpig ut, men inte när den är täckt av ett lager vit och ren snö. Mys!

Att gå ensam i vintermörkret när det är snö och det finns någon slags ljuskälla inom räckhåll. Det blir aldrig riktigt mörkt, som mest blir det bara väldigt skumt.